Svensk ordbok 2009, webbversion
verb vägde vägt, pres. väger
väg·er1väga (ngn eller ngt) inför viss förestående händelse
komm.sport.boxarna vägde(s) in före matchenväga in ngn/ngtsedan 18862ta med i beräkningen
Nollmiljöförstöringen måste vägas in vid kostnadsberäkningenväga in ngt (i ngt)sedan 1975Subst.:vbid1-394725invägande,
invägning (till 1)